Skrivet av: rebeccamw | 2010/09/27

Nytt på (rätts)psykfronten

Bild lånad från Daily Mail

Teresa Lewis, 41 år och dömd för mord i USA, avrättades i förra veckan – trots att hon bedömts ha en begåvningsnedsättning. I USA får man inte verkställa avrättningar av personer med begåvningsnedsättning. Problemet i detta fall var att Teresa Lewis fått 73 och 70 på IQ-test, och under 70 bedöms som en begåvningsnedsättning. Som forskaren Karen Franklin påpekar finns dock ingen sådan magisk absolut gräns inom psykologin att man kan tala om över eller under 70 på det viset. Det är sällan (aldrig?) meningsfullt att prata om en sådan exakthet när det gäller psykologiska mätinstrument. Inom juridiken däremot vill man ha antingen eller, svart eller vitt. Psykologiska gränser tolkade av jurister kan ibland få förödande konsekvenser. Klockan 21:13 lokal tid (Virginia, USA) den 23:e september avrättades Teresa med en giftinjektion. 1-4 poäng mindre på IQ-testen hade räddat hennes liv. Läs mer i Daily Mail och på Wikipedia.

Sverigedemokraterna (SD) röstades in i svenska riksdagen. Detta kan få konsekvenser för svenska rättsväsendet. Bland annat får vi fler nämndemän från SD i våra domstolar – i våra brottmålsdomstolar såväl som i migrationsdomstolen. SD förespråkar bland annat införandet av livstidsstraff utan möjlighet till benådning eller tidsbegränsning, och offentliga register över personer dömda för sexualbrott mot barn. Sverigedemokraterna säger således: En gång dömd, för alltid dömd – och samma sak ska gälla den dömdes anhöriga och släkt. In i våra domstolar kan vi alltså förvänta oss att nu få fler nämndemän som är för t.ex. dödsstraff. Fler nämndemän som kan förmodas applådera avrättningen av Teresa Lewis. Läs mer i Juridikbloggen och läs professor Christian Diesens debattinlägg.


Responses

  1. Faktum är att det där om Sd i domstolar är fel! Det står ingenstans att nämndemännen ska vara, eller ha varit, politiskt aktiva eller väljas bland dem. Läs på är du go.

    • Boman: Som Amanda skriver är det praxis att nämndemännen väljs från de politiska partierna. Genom länkarna ovan kan man få en snabb överblick av hur det fungerar när det gäller detta.

  2. Juridiskt sett har du rätt, Boman. Det står inte i lagen att nämndemännen ska vara partipolitiska. Dock har detta varit praxis sedan länge, och det är naturligtvis också ett problem om man ändrar praxis på grund av ett valresultat. Jag kan dock se en hel del andra argument för att förändra nämnemannasystemet (se länken till juridikbloggen).


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: