Skrivet av: rebeccamw | 2010/09/23

Fristående psykologikurser – En riktig utbildning värd satsning och kårrepresentation

Foto: Ann-Kathrin Rehse

Hyllorna som är märkta ”Fristående kurser” i studentköket på min institution är ständigt fulla av gamla psykologstudenters kvarlämnade muggar. Studenterna som läser fristående psykologikurser vet inte alltid att skolans lunchrum är till också för dem: ”Jag trodde det bara var för psykologstudenterna”. Själv trodde jag också det i början. Kanske är det inte så konstigt när man betänker att det överallt på institutionen står skrivet: ”för psykologstudenter”. Även kåren på institutionen representeras såvitt jag vet endast av programstudenter. Får man tro informationstavlorna utanför lunchrummet är det heller inte möjligt för psykologistudenter på fristående kurser att delta i kårarbetet på institutionen. Tills alldeles nyligen stod det även på institutionens hemsida tydligt skrivet att kårarbetet var för och av psykologstudenter. Detta trots att man på kårens egen hemsida tydligt kunde läsa att ämnesgrupperna är till för alla studenter på en institution.

Universitetet är fullt av mer eller mindre outtalade rutiner. Detta kan nog drabba studenterna på fristående kurser hårdare än programstudenterna. Man har mindre lärarledd tid, hinner inte lära känna varandra och det är större genomströmning av studenter vilket gör att information inte sprids via någon djungeltrumma. Min erfarenhet är att studenter på fristående kurser överlag får mindre serverat och i större utsträckning själva behöver lära sig hur det fungerar. Känner man ingen som har koll på hur det kan eller brukar fungera så är det därför lätt att gå miste om intressanta möjligheter.

Till exempel delar man på min institution varje termin ut förslag på uppsatsämnen till de som läser psykologprogrammet. De får en liten broschyr med förslag från handledare som söker studenter till ett visst uppsatsämne. Forskare har nämligen ofta data liggandes som ingen hinner bearbeta, så de bara väntar på att en ambitiös student ska vilja hugga in på deras material. Såvitt jag vet får dock inte de som läser fristående kurser samma broschyr. Där blir det istället upp till studenterna själva att överhuvudtaget komma på idén att fråga en handledare efter denna möjlighet. I linje med detta uppmärksammas programstudenternas uppsatser stort vid examination, medan studenter som skriver kandidat- magister- eller masteruppsatser sitter ensamma i ett undanskymt litet grupprum med endast opponenten närvarande.

En annan svaghet är bristande information om forskarutbildningen. Enligt vad jag hört från vänner på institutionen som läser programmet så får de ofta information om forskarutbildningen. På de fristående kurserna däremot – trots att fristående kurser har mer forskningsinriktning än programmet – fick vi endast vid ett tillfälle på fyra års heltidsstudier besök av någon som informerade om att det finns något som heter forskarutbildning. Flera av mina kurskamrater lyssnade förvirrat men utan att lyckas förstå vad detta var för en konstig slags utbildning som inte finns med i kurskatalogen. ”Vaddå, är det en programutbildning eller? Vad blir man efter det då?” Informationsbesöket föll snabbt i glömska. Troligtvis för att det var omöjligt att vid ett enda malplacerat informationstillfälle ens greppa att forskarutbildningen är ett reellt alternativ också för den som inte redan är insatt i hur det fungerar på universitetet.

Studenter på fristående kurser ställs även inför andra situationer som kan vara annorlunda än för programstudenterna. Förra året invände programstudenter på min institution mot den obligatoriska avgiften om 60:- varje termin för kompendier med artiklar och annat som delades ut av de kursansvariga. Protesten drevs långt upp i leden till dess institutionen slopade avgiften och slutade dela ut kompendier. Numera måste istället alla studenter själva skriva ut allt material som är obligatorisk läsning utöver kursböckerna. När det är mycket material har man ibland möjlighet att köpa kompendierna (som numera kostar mer än det dubbla per termin). För studenterna på fristående kurser kan detta dock innebära problem eftersom många arbetar heltid och läser kurserna vid sidan om. Endast under fåtalet dagar i början av terminen kan man få tag i kompendierna kvällstid. De arbetande studenter på fristående kurser som börjar under andra halvan av terminen har således ingen möjlighet att få tag i kompendierna utan att ta ledigt från jobbet. Alternativet är att från en egen skrivare printa ut de flera hundra sidor det kan handla om. Av erfarenhet kan jag säga att det är en mycket tidsödande procedur när man hemma bara har en fjuttig skrivare av modell äldre…

Villkoren för studenter på fristående kurser och program är således inte alltid desamma. Därför är det viktigt att kårrepresentanter aktivt värvas även från de fristående kurserna. Mycket mer skulle även kunna satsas från institutionens sida för att t.ex. hålla alla studenter informerade om forskarutbildningen och hur man går tillväga för att ansöka till den.

Att läsa psykologi genom fristående kurser och ta en generell examina är en helt egen utbildning, med fokus på forskning som yrke, som absolut är ett alternativ för studenter att överväga – ingen låtsasutbildning i brist på bättre.


Responses

  1. Jag gick kvällskurs och problemet då var att exp INTE var öppen. Exp vägrade konstant att vara kvar så att vi kunde köpa kompendium. Man får mao ta ledigt på dagtid och åka in bara för att köpa kompendium, Sammanlagda summa var var mkt mer än 60 kr, det var flera kompendium och vart och ett av dessa kostar… Särskilt outtalat är det ju inte vilka för institutionen gäller, som du skriver så anges det på olika sätt att att andra är välkomna, och när man visar så lite angelägenhet mot oss så säger ju även det ngt.

  2. Ja, och kursstudenterna får inget kaffe! Iaf inte de som läser kvällskurser…

  3. Oj tack för att du lyfter fram frågan! Är själv kursstudent och har varit programstudent i ett tekniskt ämne tidigare och ja – vilken skillnad det är! Det är tråkigt, men bra att det uppmärksammas och du kanske har mer tips att ge oss?

  4. Anonym: Ja det är verkligen problematiskt för många personer som läser kurserna på kvällstid och arbetar dagtid. Mycket synd. Vi får hoppas att de får ordning på det snart!

    Emma: Utan kaffe blir pauserna väsentligt tråkigare helt klart!

    Anonym: Det är synd att det är så många som känner igen detta. Vi får verkligen hoppas de börjar satsa mer på kursstudenterna framöver. Angående tips 🙂 så tänkte jag i alla fall försöka skriva ihop ett inlägg snart med saker att tänka på inför uppsatsskrivande. Kanske kommer jag på något mer framöver.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: