Skrivet av: rebeccamw | 2010/06/08

Opposition på uppsats (och sommar fylld av vetenskap)

Opposition på masteruppsatsen imorgon. Sen är jag – om inte examinatorerna tycker annorlunda – klar med min fil.mag. i psykologi. Jag väntar dock med att ta ut min magister eftersom jag fortsätter läsa i sommar och i höst för att till våren kunna ta ut en femårig examen istället (dvs en ”riktig” master).

Den uppsats jag nu skrivit omfattar 30 hp, dvs en full termin, och är en masteruppsats. En magisteruppsats omfattar hälften så många poäng och det finns även skillnader i vilka krav som ska vara uppfyllda. En masteruppsats ska uppfylla kraven för en vetenskaplig artikel, med allt vad det innebär, och den kan inkluderas i såväl en fil.mag. som i en master.

Vi är två personer som skrivit masteruppsats i psykologi i Göteborg denna termin. Det innebär att vi måste opponera på varandras uppsatser. Men inte finns det så jättemånga fler magisteruppsatser; endast 6 stycken. Vi är helt enkelt en liten skara som går vidare till avancerad nivå i psykologi. De som vill läsa så här många år kanske väljer att läsa programmet istället för att få en yrkesutbildning med högre chans till arbete efteråt än vad motsvarande psykologiutbildning med forskningsinriktning innebär. Kommer man inte in på forskarutbildningen är det inte självklart vart man ska vända sig för att få arbete med relevans för sin utbildning. Då är man tryggare som psykolog. Trots att utbildningarna är lika långa.

Nästa vecka är det dags för EAPL-konferensen där jag ska presentera min masteruppsats. Men framförallt så ska jag gå på en väldig massa superintressanta presentationer och nörda ner mig totalt under flera dygn i rättspsykologins härliga värld! Lyx!! Jag känner mig lyckligt lottad. Den här sommaren kommer att präglas av rättspsykologi och vetenskap för min del: EAPL, doktorandkursen på Island, ISA-kongressen och nya försök till artikelskrivande. Ser fram emot att lära mig massor!

Lyssna på: Abba – Rock Me


Responses

  1. Du – egentligen tycker jag att det där låter trevligare än en beach på Rhodos, eller vad folk nu gör. Ha en härlig sommar!

  2. Får man fråga vad din uppsats har för frågeställning/formulering och hur länge har du arbetat på den?

    det låter hur intressant som helst att gå på konferensen, hoppas du får ditt lysmäte där. 🙂

    • Andreas: Jag testade två utsageanalytiska metoder (lögndetektion genom att analysera det verbala innehållet i berättelsen) på utsagor av personer dömda för brott. Vanligtvis brukar man testa dessa metoder på utsagor av studenter.

      Själva experimentet ute på anstalterna gjorde jag inför min kandidatuppsats (som alltså baseras på data från samma experiment). Började förbereda den datainsamlingen i oktober 2008, och var klar med kandidatuppsatsen i juni 2009. Inför masteruppsatsen nu skulle allt kodas om, dvs ny data skapas av de intervjuer vi hade från experimentet. Började arbeta med att skapa manualer för de två metoderna, rekrytera 4 kodare och träna dem, m.m. i oktober 2009, och har jobbat med masteruppsatsen sen dess. Opposition förra veckan. Ska lägga ut uppsatsen här så snart den är färdigbedömd av examinatorerna.

      Ja det ska bli jätteroligt att gå på konferensen! Det blir min första vetenskapliga konferens. Har gjort upp ett nördigt schema för varje session så jag vet exakt vilka presentationer jag ska lyssna på. 🙂 Det blir inte en ledig stund!

  3. Det låter himla intressant och det är ett område som det finns olika strömningar huruvida det går att tolka på det ena eller andra sättet, vad jag förstår.
    Tar man hjälp av lingvistik för att tolka huruvida det är sant genom att jämföra hur eller på vilket sätt man berättar olika delar av sin historia?
    Jag tänker närmast på när berättelser tolkas, eller kodas vid attachment intervjuer, AAI, adult attachment interviews, skapat av Mary Main, som utgår ifrån lingvistik om jag inte missminner mig.

    Jag ser fram emot att läsa din uppsats och ska bereda tid för den, det finns så otroligt mycket intressant att läsa att det är svårt att hinna/orka med.

    • Andreas: Precis som du är inne på så finns det olika traditioner när det gäller lögndetektion och vad man tror fungerar och inte. Ibland får jag intrycket av att det handlar främst om just traditioner, och inte alltid endast om ren vetenskap.

      CBCA och RM (de två metoder jag testat) är inte baserade på lingvistik på det sättet riktigt, om jag förstår dig rätt. En del forskare tittar på antalet självreferenser en person gör, hur ofta personen ”hummar” etc (filled pauses), stakar sig, m.m. vilket nog mer kan kategoriseras som en form av lingvistikanalyser. CBCA och RM däremot handlar om skattningar av i vilken grad utsagan i sin helhet innehåller t.ex. olika typer av detaljbeskrivningar, och i vilken grad den är t.ex. realistisk, logisk och strukturerad.

      De som bedömer utsagan tolkar i vilken grad berättelsen lever upp till ett antal olika kriterier. Eftersom det handlar om tolkningar är det viktigt att rapportera interbedömarreliabilitet, för att undvika att måtten blir alltför subjektiva; man vill att olika bedömare kommer till samma slutsats oberoende av varandra. Som jag har förstått det är interbedömarreliabilitet en mycket viktig del av den psykologiska forskningen, medan man inom t.ex. medicin sällan undersöker överensstämmelsen mellan olika bedömare.

      Jättekul om du läser min uppsats, det gör mig glad att du är intresserad! Tveka inte att höra av dig om du undrar något.

      Förresten kan jag snart återkomma ang. boken ”Forensic psych in context”. Den ingår som obl. litteratur i den kurs jag ska läsa nu i sommar så jag köpte den idag. 🙂


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: