Skrivet av: rebeccamw | 2010/04/15

Forskare som bloggar

Foto: Johan Eriksson (2008)

I samhällets frontlinje finns den vetenskapliga forskningen som ska leda oss framåt genom att noggrant undersöka, utvärdera och skapa, sticka hål på ogrundade myter och föreslå förändringar. Inom alla samhällets områden bedrivs forskning, inom allt från samhällsvetenskapliga ämnen som sociologi och psykologi till naturvetenskapliga ämnen som fysik och medicin. Varje enskild forskare är ansvarig för att föra ut sina fynd till de som behöver nås av informationen: till de som kan införliva nödvändiga förändringar i samhället, till de som kan skapa opinion och till de individer som behöver informationen för att kunna fatta goda beslut i sina yrkes- och privatliv.

Men hur går det med det egentligen? Vilka är det som brukar nås av forskarnas resultat? Jo, det vanligaste är nog att man publicerar sina forskningsfynd i vetenskapliga tidskrifter på torr akademisk engelska. Dessa artiklar är inte bara svåra att få tag på för den som inte är knuten till ett universitet eller en högskola. Artiklarna är dessutom för lekmannen fulla av obegripliga termer, oläsliga tabeller och till synes motstridiga resultat. Så, hur sjutton ska man veta egentligen vad som är sant och inte och vad forskningen verkligen visar om man nu inte är tillräckligt insatt i ämnet för att förstå sig på de där vetenskapliga artiklarna och väga dem mot varandra?

Det är med glädje jag lagt märke till att de forskare som bloggar snabbt blir allt fler. Kvaliteten på den information vi vill ha och behöver höjs avsevärt om vi kan få den direkt från den enskilde forskaren. Genom att forskaren själv sammanfattar och presenterar sina och andras resultat slipper man omvägen genom de traditionella medierna som kan ha en tendens att förenkla till absurdum. Som läsare kan vi även genom kommentarer be om förtydliganden och ställa frågor. Bloggande av forskare bör kvalitetsmässigt kunna jämföras med föreläsningar på universitetet; fast med många, många – MÅNGA – fler åhörare på en gång. En win-win situation; forskaren når ut och den enskilde nås av informationen.

Misstag som en del forskare som bloggar ännu gör är dock att de inte verkar ha bestämt sig för vilken målgrupp de riktar sig till med bloggen. Nuvarande studenter? Potentiella studenter? Andra forskare? Privatpersoner som kan tänkas vara i behov av informationen? Praktiker som behöver resultaten för att utveckla sin verksamhet? Man behöver anpassa språk och innehåll efter vilken målgrupp man väljer (och nej, man kan inte ha ”alla” som målgrupp, det vore som att försöka hälla skalade sesamfrön i ett durkslag – det blir inte många kvar). Ett annat misstag som en del gör är att de inte lyckas så bra med att marknadsföra bloggen och nå ut till den tänkta målgruppen. Det krävs mer än att ha sin länk på en svårhittad sida på universitetets hemsida (och vilken är målgruppen egentligen om man endast skyltar med bloggen där?).

Det är med tafatta steg forskarna har börjat göra sig synliga i bloggosfären. Men alla första steg brukar ju också vara det. Jag ser fram emot fler modiga forskare som lite mer självsäkert och strukturerat vågar ta itu med ett bloggande. Och som har sin egen och andras bloggadresser bland sina kontaktuppgifter och länkar lika självklart som e-postadresser. Jag ser också fram emot att universiteten ska inse bloggens (och webbens!) potential och bistå med de resurser som krävs för att forskarna ska få tid att ägna sig åt att nå ut till lämpliga målgrupper.

Här följer tips på vetenskapliga psykologibloggar av forskare:

Lyckobloggen En svensk populärvetenskaplig blogg om lycka (vad gör oss lyckliga och hur når vi dit?) som drivs av bland andra forskarna Ali Kazemi (docent i socialpsykologi), David Brax (doktor i praktisk filosofi), Görel Kristina Näslund (doktor i medicin) och Bengt Brülde (docent i filosofi), och två forskarstuderande: Jesper Östman (doktorand i filosofi) och Filip Fors (doktorand i sociologi). Föredömlig forskarblogg på så sätt att den är lättillgänglig för lekmannen rörande språk, form och utseende. Det är också en stor fördel att man är flera forskare som gått samman och driver bloggen; den kan hållas uppdaterad regelbundet utan att inläggen förlorar kvalitet.

Lennart Sjöberg Professor Lennart Sjöbergs forskning rör främst socialpsykologi och personlighetspsykologi. Föredömlig forskarblogg på så vis att han anger referenser och berättar om både sin egen och andras forskning.

Psychology Today – Bloggportal Läs psykologiforskares bloggar om ångest, depression, missbruk, ätstörningar, lycka, föräldraskap, åldrande, självhjälp, sex, kärleksrelationer, kön, socialt liv, barns utveckling, m.m., m.m. Detta är en portal med en massa bloggar, sorterade efter det ämne forskaren skriver om. PhD, M.D., Psy.D. och Dr. innebär att bloggaren är utbildad forskare. Här finns även några bloggar av andra än forskare. Engelskspråkigt.

PS: Glöm inte att det idag är sista ansökningsdag om du vill läsa på högskola/universitet till hösten!


Responses

  1. Tack för tipsen! Ska genast kolla in bloggarna!

  2. Stort tack för tipsen, finns nu i min dagliga blogglista!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: