Skrivet av: rebeccamw | 2010/03/26

Lögnens psykologi 1

En ganska stor del av min utbildning har jag ägnat specifikt åt lögnens psykologi. Hur märker man om någon ljuger? Finns det några särskilda beteenden eller kanske ordval som skiljer lögnaren från den som talar sanning?

Intressanta frågor. Men sånt där är ju mest för skoj skull egentligen, inget man direkt har användning för i verkliga livet mer än som partytrick. Eller?

Helt fel. Varje dag görs den här typen av bedömningar av tillförlitlighet och trovärdighet av juridiska beslutsfattare i våra domstolar, inom polis och militär, av personal inom Tullverket och Migrationsverket; ljuger den här personen, eller är det sant det som hon/han säger? Sådana bedömningar är en viktig del av vårt rättsväsende och har högst verkliga konsekvenser.

I våra domstolar görs dessa bedömningar allra främst när det gäller den målsägande (dvs offret) i brott som rör sexuella övergrepp och våld i nära relationer. De kriterier som svenska domstolar då är skyldiga att använda för att bedöma om den målsägande talar sanning eller ej går att läsa om i min kandidatuppsats (där jag testade om de kriterierna fungerar). Liknande kriterier används även när man fattar beslut om trovärdighet i bedömningar av en asylsökandes rätt till asyl, såväl i Sverige som i övriga Europa och i Nordamerika. I asylärenden är den asylsökandes berättelse helt central eftersom det är mycket svårt att bekräfta de uppgifter som lämnas. Om den asylsökande inte bedöms som trovärdig (dvs att hon/han bedöms tala sanning) så kommer personen med stor sannolikhet att nekas uppehållstillstånd. Majoriteten av alla avslag på asylansökningar runtom i världen verkar vara just att den sökandes berättelse inte anses trovärdig.

Så, låt oss göra en koll. Hur bra är du på att avslöja lögn och bedöma tillförlitlighet?


Omröstningens svarsalternativ är baserade på främst två studier: Granhag, Andersson, Strömwall och Hartwig (2004) och Vrij och Semin (1996). I de studierna testade man vad t.ex. fängelseinterner, poliser, tullverkspersonal och studenter trodde avslöjade lögnare och sanningsägare. Huvudresultat från dessa studier presenteras i nästa inlägg, tillsammans med information om vad psykologisk forskning visat faktiskt avslöjar lögn och sanning.

Referenser

Diesen, C. (2008). Juridiska perspektiv på bevisvärdering. I P.A. Granhag, & S.Å. Christianson (red:er), Handbok i rättspsykologi (ss. 395-405). Stockholm: Liber.

Granhag, P.A., Andersson, L.O., Strömwall, L.A., & Hartwig, M. (2004). Imprisoned knowledge: Criminals’ beliefs about deception. Legal and Criminological Psychology, 9, 103-119.

Kagan, M. (2003). Is truth in the eye of the beholder? Objective credibility assessment in refugee status determination. Georgetown Immigration Law Journal, 17, 367-.

Schelin, L. (2006). Bevisvärdering av utsagor i brottmål. Doktorsavhandling. Stockholm: Stockholms Universitet, Juridiska institutionen.

Vrij, A. (2005). Criteria-based content analysis. A qualitative review of the first 37 studies. Psychology, Public Policy, and Law, 11, 3- 41.

Vrij, A., & Semin, G.R. (1996). Lie experts’ beliefs about nonverbal indicators of deception. Journal of nonverbal behavior, 20, 65-80.


Responses

  1. Vilken fin header du har skaffat dig!! Roligt med quiz! 🙂 Ha det gott i vårsolen!

  2. Therese: Ja visst är den fin bilden! Det är så dumt att jag måste beskära bilderna så mycket för att de ska passa i sidhuvudet. Först nu har jag hittat en bild som går att beskära på ett sånt sätt att det fortfarande är en bild. 😛

  3. Spännande 🙂


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: