Skrivet av: rebeccamw | 2010/03/19

Neurotiskt uppsatsskrivande

I onsdags skrev jag oavbrutet på min masteruppsats från fyra på eftermiddagen fram till nästan två på natten (snacka om äkta studentliv!). Sen var första utkastet klart. Jag mejlade det då till Innie som snällt nog gått med på att läsa igenom och ge feedback innan jag skickar in till min handledare.

När jag skrev kandidatuppsatsen var det ingen annan än handledaren som läste innan den lämnades in till examinatorn. Nu däremot har jag drabbats av den skrämmande insikten att det ju är denna uppsats som jag ska leva med resten av mitt liv. Ah! This is it liksom. Det enda som på sikt skulle kunna ta över platsen som denna-outbytbara-skrift-som-för-all-framtid-ska-berätta-för-arbetsgivare-och-andra-vad-jag-kan-prestera-akademiskt är en doktorsavhandling. Men om jag skulle söka forskarutbildningen så är det ändå min masteruppsats som mycket kommer att ligga till grund för beslutet att anta mig eller inte. Kära nån! Småpanik! Tryck över bröstet! Vad göra?? Jo, denna isande insikt fick mig att mejla en person som jag tänker inte skulle dra sig för att såga min uppsats längs fotknölarna om den är värd det – Innie (nämnde jag vilken pärla hon är?)! Och när hon sa ja till att kolla den blev jag genast en glad och helt normalneurotisk student igen.

I någon timme framöver ska jag nu fortsätta översätta kandidatuppsatsen till engelska, plus skära ned den från drygt 20 sidor exklusive referenser till max ca 10 sidor à la vetenskaplig artikel. Inte helt lätt kan jag säga. Kill your darlings, men typ också alla dina darlings’ släktingar och vänner… Således lider jag av lite hjärtesorg och separationsångest just nu som ni säkert kan förstå. Om man insisterar är det helt okej att tycka lite synd om mig… Nynnar med ynklig röst: ”stay just a little bit longer…”

Lyssna på Stay från Dirty Dancing soundtracket: Maurice Williams & The Zodiacs – Stay.


Responses

  1. Haha, din tossa! 😉 Jag tycker bara det är sjukt intressant att läsa din uppsats, även om jag är lite nervös för dina krav på mej … Jag gör mitt bästa men har inte riktigt kunnat plocka fram piskan ännu, får se om den vaknar mot slutet 😛

    • Innie: Alla har vi ju olika slags mentala spärrar som hindrar oss från att göra dumma saker. Du är i nuläget min extra akademiska säkerhetsspärr. Det funkar fint för mig om du kommer fram till slutsatsen – efter en hård granskning – att min uppsats duger! 😛 Men en säkerhetsspärr à la Innie känns bra att ha!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: