Skrivet av: rebeccamw | 2010/01/06

Skillnaden mellan att vara psykolog- och psykologistudent II

Den 18:e januari börjar vårterminen 2010. Jag ska skriva min masteruppsats (30 hp) och läsa en halvtidskurs på distans i psykologisk testning (15 hp). I juni är jag sen klar med en fil.mag. i psykologi, dvs motsvarande fyra års studier. Jag har bara läst psykologikurser (med undantag för 15 hp i en kurs om illegal handel med människor och föremål [trafficking]) vilket gör min examen ganska renodlad och enkel för arbetsgivare att kategorisera. Nästan två år av min examen kommer att bestå av rättspsykologi, inklusive mina två uppsatser. Så min inriktning är ganska tydlig får man väl säga.

Jag har tidigare skrivit ett inlägg om skillnaden mellan att vara psykolog- och psykologistudent. Några studenter kommenterade och tyckte att jag väl inte riktigt hade rätt i att det är olika innehåll i utbildningarna, utan att skillnaden främst ligger i att psykologstudenterna får lära sig mer om hur kunskapen ska tillämpas. Jag skulle dock vilja hålla fast vid att så inte är fallet, åtminstone här i Göteborg. När det gäller psykopatologi t.ex. har vi på de fristående kurserna haft totalt kanske fem föreläsningar om ångestsyndrom, schizofreni, missbruk och personlighetsstörningar, till skillnad från psykologstudenterna som ägnar 10 veckor åt psykopatologi. På psykologprogrammet ägnar man även t.ex. 20 veckor åt psykoterapi, 15 veckor åt arbets- och organisationspsykologi och 10 veckor åt gruppsykologi. På fristående kurser nämns inte psykoterapi alls, inte heller läser vi gruppsykologi (mer än 5 veckor socialpsykologi vilket man även läser på programmet) och vi har endast haft en föreläsning om arbets- och organisationspsykologi (inbakat i en kurs om personlighetspsykologi).

Så vad sjutton läser vi då på de fristående kurserna här i Göteborg, med tanke på att vi faktiskt kan ha lika lång psykologiutbildning som psykologstudenterna (dvs fem år)? Jo, på fem års studier läser vi 20 veckor mer statistik och forskningsmetodik än vad man gör på programmet och vi skriver ytterligare en uppsats som omfattar 10 veckor. Fler skillnader eller likheter är svåra att rada upp eftersom man på de fristående kurserna väljer väldigt fritt vad man vill ska ingå i ens examen (statistiken, forskningsmetodiken och uppsatserna är dock obligatoriska).

Personligen har jag alltså valt att fylla min examen med främst rättspsykologikurser. Jag har dock också valt att läsa en 5-veckorskurs i samtalsteknik och en 10-veckorskurs i psykologisk testning. Om jag läser ytterligare ett år sen (dvs totalt fem år) så kommer jag även med stor sannolikhet att välja en 20 veckor lång praktikperiod. Dock, vad jag än läser för fristående kurser så kommer jag aldrig att bli psykolog eller leg. psykolog. Som jag ser det är det nog viktigare att ha ordentlig koll på vad man vill göra efter utbildningen om man läser fristående kurser än om man läser programmet. En examen med fristående kurser kan nog lätt bli lite urvattnad och svåranvänd om man inte valt kurser med en tydlig agenda som återspeglas i examensbeviset.


Responses

  1. Att man bör se till att det löper en röd tråd genom de valda kurserna när man väljer en examen med fristående kurser istället för ett program är ett mycket bra råd.

    Av egen erfarenhet vet jag dock att det inte alltid är så lätt att behålla denna tråd när det finns så många intressanta kurser som lockar i kurskatalogerna. Så för den obeslutsamma/e brukar jag rekommendera två examina: en examen med vars hjälp man förhoppningsvis kan få en anställning och som därmed innehåller noga utvalda kurser och en examen som kan benämnas som ”nöjesexamen” och som följaktligen tillåts att ha ett spretigt innehåll.

  2. En väldigt trevlig blog. Kul med den starka grunden i vetenskap som ibland saknas på psykologibloggar.

    Angående ditt inlägg. Vad vill du själv göra med din examina Rebecka?

    Jonas
    Psykologstudent

  3. Katarina: ”Nöjesexamen” låter som en bra idé! Har man bara möjlighet att klara sig ekonomiskt under studierna så är det en riktig livskick att studera tycker jag.

    Jonas: Tack! Kul att du gillar bloggen!

    I första hand ska jag söka till nästa nivå, om jag har finansiering. Om det inte går så ska jag läsa mitt femte psykologiår och sen söka igen 2011. Plan B är att söka jobb inom rättsväsendet (även om jag kommer in på nästa nivå så skulle jag på sikt gärna arbeta en del inom rättsväsendet med någon typ av analysarbete). Om jag inte får arbeten jag vill ha så har jag även en plan c (och delvis pga mitt kontrollbehov då…): att läsa ytterligare ett par år på universitetet för att i så fall skaffa mig ännu en inriktning.

    Vad är du själv sugen på att göra med din psykologexamen sen?

  4. Det är riktigt intressant att se hur mycket den fristående psykologiutbildningen skiljer sig åt mellan universiteten. Vet inte om du hunnit läsa mitt svar till dej på min blogg, men vi kan ju välja mycket mer fritt än vad ni har möjlighet till. Det innebär att jag den här hösten läst 7,5 hp psykopatologi med tillhörande behandlingsmetoder samt skriver mitt fördjupningsarbete på 3 hp inom psykopatologi. 15 hp har jag ägnat åt ”behandlingssituationens psykologi” som innebar gruppsykologi, konflikt och konfliktlösning, kris och krishantering, personlighetsteori och ett sjok om terapins effekt (generella och specifika behandlingsmetoder). De sista 4,5 hp gick till positiv psykologi. Med andra ord – jag har nästan bara läst sånt som ni INTE läser. Här finns översikten över våra kurser och hur vi kan/ska läsa dem –>
    http://www.psychology.lu.se/upload/psykologi/fk/pdf/OversiktUppdateradAug2009.pdf

    • Innie: Ja jag tycker också det är intressant att jämföra psykologiutbildningarna och se likheter och skillnader. Man förväntar sig nog ofta att man ska få samma utbildning oavsett var man läser den, men så är det ju absolut inte. Jag kikade på länken du skickade och i princip är det likadant som här. Enda skillnaden är att vi har 30 hp mer än ni som är obligatoriska (en fördjupningskurs som det heter numera, tidigare b-kurs). Där kan vi välja mellan två olika kurspaket (om 30hp): ”Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi” eller ”Personlighet, hälsa och socialpsykologi”. Jag läste det förstnämnda paketet.

      Utöver detta kan vi ju välja att läsa psykopatologi, samtalsteknik, rättpsykologi, neuropsykologi, positiv psykologi, etc. Men vi har inga fristående kurser här i Göteborg som är kopplade till klinisk psykologi, det måste man läsa på distans i så fall. Däremot är nog GU det universitet som har flest rättspsykologikurser i hela landet, vilket ju passar mig fint. 🙂


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: