Skrivet av: rebeccamw | 2009/12/25

Julafton, blåmusslor och kvinnliga lagförbrytare

Foto: Johan Ylitalo

Julafton präglades av mat och bus med min gudson lilltrollet på 1 1/2 år. Jag gav honom den första julklapp jag känt mig helt nöjd med att jag köpt – en svart Pantera t-shirt med texten ”Daddy’s little thrasher” (hans pappa är nämligen hårdrockare). Evil on the outside är en butik med barnkläder och accessoarer med motiv kopplade till hårdrock, goth och punk. Kul med annorlunda barngrejer!

I januari är det dags för ett nytt upptaktsmöte för det forskarteam jag arbetar extra för ibland. Jag hade meddelat min handledare lite på skoj att jag är vegan som äter musslor. (Eftersom musslor endast är ett matsmältningsorgan utan centralt nervsystem, varken hjärna eller medvetande, så har många etiska veganer i min bekantskapskrets kommit till slutsatsen att musslor är vegankost.) Jag tänkte nog att min handledare knappast kommer att vidarebefordra just den detaljen till köksmästaren, där vi på kvällen ska äta en trerätters, utan nöja sig med att meddela att jag är vegetarian. Men där hade jag fel! Till förrätt ska jag därför äta ”avokadofjäril med blåmussla”. När jag fick veta det så blev min första tanke: ”Hur sjutton äter man musslor??”. Har aldrig förr smakat en färsk mussla i hela mitt liv! En bekant hörsammande dock min skämtsamma ängslighet på Facebook och skickade mig, hör och häpna, en instruktionsfilm på YouTube i hur man äter musslor! Så nu vet jag allt som går att veta om musselätande och känner mig helt trygg inför detta äventyr, som i slutänden visade sig vara en ganska ospännande procedur – använd gaffeln och ät. Om musslan är stängd, ät den inte för då kan den vara dålig. Enkla och tydliga riktlinjer som även en matobildad människa som jag kan hantera.

Aktuella nyheter: Kvinnliga injektionsmissbrukare försörjer sig i första hand på försörjningsstöd från socialtjänsten (dvs socialbidrag), enligt en ny studie från Malmö Högskola. Den andra vanligaste inkomstkällan var drogförsäljning, och på tredje plats kom stölder respektive prostitution. Andra inkomstkällor var t.ex. studiemedel och lönearbete. Det visade sig också att kvinnorna själva brukade ansvara för att få tag i sina droger, vilket går emot vad tidigare forskning visat.  Man menar att studien visar på att de kvinnliga drogmissbrukarna är aktörer inom den kriminella världen, och inte som man tidigare trott passiva offer. Vidare menar man att forskning rörande missbruk alldeles för ofta baseras på manliga missbrukare och att mer forskning med kvinnor i fokus behövs.

Juridikprofessorn Christian Diesen och hans kollegor (2005) menar att kvinnliga lagförbrytare ofta positivt särbehandlas inom rättsväsendet. Detta kan visa sig genom att de oftare kommer undan med brottet, att de får lindrigare påföljd om de åtalas, och att de oftare bedöms ha handlat i självförsvar om det gäller våldsbrott. Detta kanske dock främst gäller om de kan ses som kvinnor i överensstämmelse med ”den kvinnliga normen”. Kvinnliga förövare däremot som inte uppfattas som ”kvinnliga” eller som i överensstämmelse med normen kan förväntas särbehandlas negativt. Detta gäller särskilt för tonårsflickor som är i början av en kriminell bana. Vidare bedöms kvinnor oftare än män som psykiskt sjuka när de begår brott (läs t.ex. om kvinnan som attackerade påven i natt), och döms därför också oftare till rättspsykiatrisk vård. Kvinnor och flickor verkar helt enkelt oftare ses som mindre ansvariga för sina handlingar.

Referens

Diesen, Lernerstedt, Lindholm, & Pettersson. (2005). Likhet inför lagen. Stockholm: Natur och Kultur.


Responses

  1. Hej!
    Hittade din blogg idag, av en ren slump, och nu har jag suttit läänge och läst, det du skriver om och hur du skriver är helt lysande!!!
    Jag kommer troget följa din underbara blogg.
    Har erfarenheter av en del av sakerna du gått igenom, och du är en förebild, då jag fortfarande kämpar.

    Varma kramar Anna

    • Anna: Det gör mig glad att höra att du hittat hit, och tack snälla, för dina ord!

      Det är värt kampen. Kahlil Gibran skrev: ”Ju mer sorger gräver i din själ, ju mer glädje förmår den rymma”. Med fötterna numera på trygg mark så är min upplevelse att det är sant. Det stora mörkerrummet innebar i slutänden plats för lika mycket livsglädje. Hoppas det snart blir sant för dig också.

      Stor kram från Rebecca!

  2. Tack för ditt svar..Att du tar dig tid, det betyder..
    För tillfället känns det osäkert om det är värt kampen, men jag försöker läsa vad du skriver…Är också från Göteborg, och var inne på dina länkar, finns mer än jag visste…Jag har genom din blogg hittat några boktips. Men jag känner ofta att böcker om självskadebeteende riktar sig mot yngre (ofta) tjejer, jag är 30. Men SHEDO är en väldigt bra förening. Men som jag sa innan, det du gör är betydelsefullt.
    Du är unik!

    Kram Anna.

    • Anna: Jag delar din frustration när det gäller bristen på litteratur och uppmärksamhet i t.ex. media när det gäller självskadebeteende bland personer som inte är ”unga tjejer som skär sig” (jag har skrivit tre blogginlägg om det, har du sett dem?). På SHEDO Bloggen kan du också läsa ett tidigare inlägg av min vän Nina som skrivit om sin egen och andras bild av det självskadebeteende hon slogs med som 40-årig kvinna: http://shedoblogg.blogspot.com/2009/06/en-underlig-patient.html

      De självbiografiska böcker som finns på svenska rörande självskadebeteende är ju ännu skrivna endast av unga tjejer. Litteratur från vård- och forskningshåll brukar också ha samma begränsning ännu tyvärr. Jag är dock helt övertygad om att det förändras på sikt. Självhjälpsböcker däremot tycker jag brukar vända sig kanske främst till personer som är gamla nog att ha eget hushåll. Böckerna av Anna Kåver och Åsa Nilsonne tycker jag är bra och de kan jag rekommendera om du inte redan läst dem.

      Det engelskspråkiga webbforumet BUS (Bodies Under Siege) som finns i länklistan har många medlemmar som är något äldre. BUS rekommenderas ibland som självhjälpsforum av läkare och psykologer, liksom svenska Zebraforum (som dock ofta har något yngre medlemmar).

      🙂 Jag är lika unik som du.

  3. Tack ❤


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: