Skrivet av: rebeccamw | 2009/11/06

Om förhörstekniker

Foto: Micke Eliasson

Foto: Micke Eliasson

Från en tid av tvång, våld och manipulationer går utvecklingen rörande förhörstekniker alltmer i en annan riktning. Det som vi länge förknippat med ”polisförhör” börjar rentav nästan bli lite förlegat. Idag talar forskarna allt oftare istället om ”utredande intervju”, ”polisintervju” och ”forensisk intervju”, och allt fler menar att det inte bör vara någon större skillnad på huruvida det rör sig om intervjuer med målsäganden, vittnen eller misstänkta.

Idag skiljer man således oftast på vad som är ett förhör och vad som är en utredande intervju. Med förhör avses vanligen något som den s.k. Reid-tekniken står för; manipulation, övertalan och fokus på att få fram ett erkännande. Reid-tekniken förespråkas av den förhörsmanual som under många år haft stort inflytande över polispraxis i västvärlden, och som fortfarande på många håll åtminstone delvis färgar de förhör som hålls med misstänkta. Reid-tekniken inleds med en polisintervju där förhörsledaren försöker avgöra om den som hörs ljuger eller talar sanning. Om förhörsledaren kommer fram till att personen ljuger så inleds ett nio-stegsprogram i syfte att få den misstänkte att erkänna brottet. Tekniker som då används kan t.ex. vara att minimera brottets allvarlighetsgrad (t.ex. ”hon var ju snygg och hade flirtat med dig innan, inte konstigt om du blev sur när hon plötsligt inte ville längre”) eller genom maximerande tekniker där den misstänkte skräms bl.a. genom att brottets allvarlighetsgrad förstoras upp (t.ex. ”ingen kommer ju nånsin att förlåta dig för detta, du får livstid och kommer aldrig att få se dagsljus igen!”).

I det svenska fallet med Tommie Karim, som i Gävle 2005 blev oskyldigt anklagad för att ha mördat sin sambo, användes förhörsmetoder som var starkt influerade av Reid-tekniken. Karim hördes av två förhörsledare där den ena uppförde sig snällt och den andra istället var anklagande och hård. Då och då bytte poliserna roller med varandra. Karim fick också bl.a. höra att man visste att det var han som mördat sambon, och att anledningen skulle ha varit att han var ”en skit” och ”en usel pappa” och att sambon inte älskat honom. Att Tommie Karim och hans anhöriga de facto hade sett mördaren fick inte genomslag hos poliserna som utredde fallet. Inte heller tog man hänsyn till att det DNA man funnit på platsen varken tillhörde offret eller Karim, utan en okänd man. Först när mördaren 7 månader senare slog till igen kunde den riktiga gärningspersonen gripas.

Istället för förhör som dessa förespråkar de flesta forskare idag att man använder utredande intervjuer. En utredande intervju har som syfte att samla in information om brottshändelsen, för att så gott det går kunna fastställa vad som faktiskt har hänt. I ett förhör försöker man få fram ett erkännande, men i en intervju söker man istället efter sanningen. Intervjuer präglas av respekt för den som hörs, medmänsklighet och uppriktig empati.

Ulf Holmberg, forskare i psykologi och f.d. polis, har ägnat sig mycket åt forskning rörande forensisk intervjumetodik. I en studie undersökte han (tillsammans med professor Sven-Åke Christianson) hur personer dömda för antingen mord eller sexualbrott hade upplevt de intervjuer de genomgått under brottsutredningen. Ett viktigt resultat från den studien var att personer som upplevt sig ha blivit bemötta med respekt också hade gjort medgivanden i högre grad än personer som upplevt sig blivit respektlöst bemötta. Det går inte här att säga vilket som beror på vad, men det kan alltså vara så att etiska, dvs ”schyssta” intervjuer även bidrar till att man som misstänkt vågar berätta vad som faktiskt har hänt. Detta kan ju i sin tur vara viktigt för att även brottsoffer och anhöriga ska kunna bearbeta det som har hänt.

Holmberg menar att utredande intervjuer bör utvecklas mer i linje mot det som kallas terapeutisk juridik (TJ). TJ är en rättsfilosofisk riktning som uppstod under 80-talet. Anledningen var att man tyckte det behövdes en förändrad syn på tvångsvårdslagstiftningen; lagen ska värna om de psykiskt sjukas mänskliga rättigheter, inte skydda samhället från de psykiskt sjuka. Grundtanken inom TJ är att tillämpningen av juridik syftar till att lösa konflikter som har uppstått, och att rättstillämpning ska ske på så sätt att man tar hänsyn till människors sociala och psykologiska välbefinnande. Medling är ett exempel på TJ, som är en snabbt växande rörelse (hittills framförallt i USA).

Om Tommie Karim hade intervjuats istället för att förhöras så är det möjligt att man hittat den riktiga gärningspersonen tidigare, varpå den andra kvinnans liv hade kunnat räddas. Om polisintervjuer dessutom präglas av TJ så kunde förutsättningarna öka för individen att bli hel efter det som hänt, att utvecklas och kunna gå vidare i livet. Detta skulle förmodligen gälla för såväl brottsoffer och vittnen som för gärningspersoner.

Referenser

Granhag, P.A., & Christianson, S-Å. (red:er). (2008). Handbok i rättspsykologi. Stockholm: Liber.

Gudjonsson, G.H. (2003). The psychology of interrogations and confessions. Chichester: Wiley.

Holmberg, U., & Christianson, S-Å. (2002). Murderers’ and sexual offenders’ experiences of police interviews and their inclination to admit or deny crimes. Behavioral Sceinces and the Law, 20, 31-45.

Williamson, T., Milne, B., & Savage, S.P. (red:er). (2009). International developments in investigative interviewing. Devon: Willan Publishing.


Responses

  1. Vad lär man ut på polisutbildningen idag? Är reid-metoden något man får med sig därifrån eller något poliserna lärs upp i på plats? Natuligtvis borde man ju utbilda i de metoder som forskningen förespråkar. Hu, poliser! Blir lite nervös bara av att skriva om dem. 😛

    Väldigt passande exempel – ett fall där man ju verkligen hade kunnat få reda på information som var användbar i utredningen om man bara tagit den på allvar.

    Men poliserna gick väl på magkänsla? Det är ju oftast en nära anhörig som är skyldig.

    • Amanda: Om jag har förstått det rätt så lärs inte Reid-tekniken eller liknande ut på Polishögskolan, utan tvärtom bra och etisk intervjuteknik. Sen är det möjligt att gammal praxis delvis håller i sig eftersom personer som arbetat länge kan ha fått lära sig något annat. Så är det ju nästan alltid eftersom samhället och vår kunskap förändras över tid.

      Precis som du säger är det väl vanligen en närstående som är gärningsperson i den typen av brott, så agerandet från början var ju säkert professionellt. Att däremot använda oetiska förhörsmetoder som riskerar framkalla falska erkännanden, och att bortse från bevis som motsade hypotesen är ju inte det, i mina ögon i alla fall.

  2. Intressant att det lönar sig att bemöta den misstänkte med respekt. Fast egentligen ganska självklart. I filmens värld känns det däremot som om poliser alltid visar Reid-teknik – kanske är det just det som en del verkliga poliser påverkas av?

    • Lisa: Ja, jag tycker nog också det är lite självklart på nåt vis. Just därför ligger det alltför nära tillhands att dra slutsatser som inte går att dra från den studien, dvs om ett orsakssamband. Att förhörsledaren visade respekt KAN alltså även bero på att den misstänkte gjorde vissa medgivanden och var samarbetsvillig. Men personligen tror jag alltså inte det, och även de forskare som utfört studien verkar luta åt ”vårt” håll.

      Jo i filmer och på TV brukar Reid-tekniken visas upp, kanske ofta i sin mest extrema form. Den förhörsmanual som Reid-tekniken hör till kommer från USA och tillämpas, om jag förstått det rätt, ännu till stor del där. De filmer och TV-serier vi ser kommer ju i sin tur ofta från USA. Jag känner dock inte till någon forskning där man försökt se hur medias bild av förhör inverkar på förhörspraxis.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: