Skrivet av: rebeccamw | 2009/09/12

Det finns inga dåliga väder, eller?

Petra Mede (Foto: Elisabeth Ohlson Wallin)

Petra Mede (Foto: Elisabeth Ohlson Wallin)

Vägen till lycka är inte maximal tilltro till den egna förmågan. Det är inte ens säkert att lyckan är målet. ”Tänk positivt”, ”välj glädjen” – hurtigheter som lockar fram de små hornen i Petra Medes panna. Som har skämtat så här om tsunamin:
– Nej herregud, det är inte hur man har det utan hur man tar det! Jag skickade dit gummistövlar, för det finns inga dåliga väder, bara dåliga kläder.
Det finns trauman som helt enkelt inte har någon ljus sida, kommenterar Petra Mede. Det finns människor som inte klarar att välja glädje.
– Tom lycka är för mig ångestskapande och oerhört provocerande. Det är så mycket skam också med att vara ledsen eller bitter.

I senaste numret av magasinet Amos (nr 4, 2009) går det att läsa hela intervjun med komikern Petra Mede. Petra var professionell dansare när hon i tjugoårsåldern skadade sin rygg allvarligt under ett träningspass. Sedan dess lever hon med svår kronisk värk. Hennes lovande danskarriär var för alltid förstörd och hon blev långtidssjukskriven i 10-15 år. 2005 ställde hon upp i en amatörtävling i ståuppkomik. Sedan dess har hon t.ex. hunnit vara värdinna för Melodifestivalen. Här kan man lyssna på när Petra Mede sommarpratar i P1 (rekommenderas!).

Finns det inga dåliga väder? Lite rejäla regnkläder så löser det sig? Jag delar Petra Medes syn på saken – ibland är det något allvarligt fel på vädret, allt går inte att fixa genom att själv ta ansvar för hur man klär sig.

Vi behöver andra människor som bryr sig. Vi behöver känna att det finns mening med tillvaron. Vi behöver kunna förlåta oss själva för att vi inte alltid räcker till. Ibland handlar det om att vi inte räcker till för andra, men ibland om att vi inte heller räcker till för oss själva.

”När min tanke fått fingrar, fått grepp, ska jag ta mig härifrån. Jag ska gå, in i mitt liv igen. Det är vad en människa måste.”

Så skriver Elisabeth Rynell i sin roman Hohaj. Men det är ingen brådska. Det får ta den tid det tar att bli redo för andra upplevelser.

Om du har Spotify: Coldplay – Fix you


Responses

  1. Åh, jag satt just och läste samma artikel och reagerade på det stycket. Inte som en ”ursäkt” för att se allt i svart, men jag kan ibland sakna en djupare dimension i en del människors tänkande. Undrar om det kan vara en sorts besvärjelse? ”Allt ont sker för att en person inte har en tillräckligt positiv inställning, om jag har en positiv inställning kommer alltså inget ont någonsin drabba mig.” Typ. Om inte annat gör det mig lite mindre irriterad när någon är äckelkäck att tänka att de kanske också bär på sina rädslor, som alla andra…

    Tror jag bara just har börjat upptäcka hur stort det är med medkänsla och ödmjukhet inför livet, jag hoppas jag får många fler lektioner där…

  2. Jag tror det är viktigt att kunna leva med att allt i livet inte har en mening, för det tror jag verkligen inte att det har. I varje fall inte som vi kan se eller förstå. Ex livsvidriga förluster måste få ses som precis så svarta de är. Sen kan man hitta en mening i det svåra som händer och i efterhand se någon mening, men det är en annan sak och inget som kan trängas på en människa utifrån.

  3. Nina: När människor hittar något som funkar för en och som förändrar något viktigt i ens liv så kan man ibland bli ganska hård och kompromisslös ett tag, tycker jag. Kanske för att man är arg på sig själv för att man inte genomförde förändringen tidigare? Det vi har svårt för hos andra människor är ju ofta sånt vi har komplex för hos oss själva. Jag kan fortfarande provoceras av vissa beteenden hos andra, som jag har svårt att acceptera att jag själv en gång hade. Men det är ju mitt eget problem, och viktigt att jag försöker låta bli att lägga över det på den andra.

    hagar: Ja jag tror också att det är just efterhandskonstruktioner. Värdefulla för en själv, men ganska meningslösa för den som lider.

  4. Åh, jag missade Petra Medes sommarprat!

    Tycker det kan bli alldeles för mycket med människor som alltid tvingar sig se något positivt i allt, och ännu värre, vill tvinga andra att se det också. Jag tror inte heller det finns en mening med allt. Sen kan man ju skapa sig en mening och använda det dåliga till något konstruktivt, men en del grejer finns det inga ljusa sidor av. En del grejer som hänt kan man aldrig uppskatta eller vara glad över att de hände, trots att de kanske ledde till något annat, bättre på sikt. Jag tycker Petra har rätt.

    • MärtaKajsa: Men du vet väl att du kan lyssna på programmet även nu i efterhand? Klart du ska lyssna på Petra Mede! 🙂


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: