Skrivet av: rebeccamw | 2009/09/02

Inlärd hjälplöshet

Foto Sara Åhman 2

Foto: Sara Åhman

Seligmans hundar och inlärd hjälplöshet

En känd forskare i psykologi som heter Seligman utförde ett experiment med hundar (stöd förresten gärna Forska utan djurförsök som arbetar för utvecklandet av nya metoder för att bedriva vetenskaplig forskning). Han lät hundarna sitta en och en i en bur som det inte gick att ta sig ut ur. Därefter gavs elstötar genom burgolvet. Hur reagerar en hund då? Hur skulle du själv reagera i en situation där du utsätts för något mycket obehagligt men där du saknar möjlighet att påverka det som händer? Till en början sökte hunden runt i buren efter möjligheter att ta sig ut men till sist lade den sig ned på burgolvet och tog emot elstötarna. Hunden upplevde stor maktlöshet och gav upp.

I nästa steg lät Seligman samma hundar sitta i liknande burar. Burarna var dock annorlunda byggda eftersom det här fanns möjlighet för hunden att resa sig och hoppa över till en bur intill där det inte gavs några elstötar. Elstötarna sätts igång. Vad gör hunden? Nu kan den alltså hoppa över till en intilliggande bur och på så sätt undkomma de obehagliga elstötarna, bara den reser sig och undersöker buren på samma sätt som den gjorde allra första gången den placerades i en bur. Men gör den det? Svaret är nej. Hunden lägger sig ned på burgolvet och tar emot elstötarna. Den har nu nämligen lärt sig att det inte går att påverka vad som händer, att kontrollen för livet och välmåendet ligger utanför honom själv. Hunden har lärt sig att den är maktlös. Detta tillstånd kallade Seligman för inlärd hjälplöshet.

Hur lösa detta nu då? Har man en gång lärt sig att man är hjälplös så är det kört, eller?

I ett tredje steg lät Seligman hunden sitta i samma bur som användes i steg två, dvs hunden hade möjlighet att undkomma elstötarna genom att hoppa över till en annan bur. I samma slags bur mitt emot placerade han en ny hund som aldrig tidigare varit med i experimenten. De båda hundarna kunde se varandra. Elstötarna går i gång. Vår gamla ledsna och maktlösa hund lägger sig som vanligt ner. Den nya hunden däremot verkar säga till sig själv ”vad sjutton! det här är obehagligt ju! det vill jag inte vara med om!” och så hoppar den över till buren bredvid. Hur reagerar då den andra hunden som ligger ner och får elstötar? Jo… ”men vaddå? kan man ta sig ut?”… Den reser sig och hoppar över.

I ett fjärde steg kollade Seligman om den gamla ledsna hunden skulle hoppa över till buren intill även om den inte längre såg någon annan hund göra det. Jodå, det gjorde den. Nu var hunden på fötter igen och hade koll på läget. Inga fler elstötar här inte!

Sammanfattningsvis kan man alltså lära sig att bli hjälplös genom att man utsätts för situationer där man upplever stark maktlöshet. Man kan dock lära om, t.ex. genom att man får se hur andra agerar i liknande situationer.

Locus of control

Nära begreppet inlärd hjälplöshet finns begreppet locus of control. Locus of control handlar om huruvida man lägger kontrollen för sitt liv utanför eller inom sig själv (s.k. externt eller internt). Internt locus of control är ganska starkt förknippat med bättre psykisk och fysisk hälsa (än om man har ett externt locus of control). Har man ett externt locus of control tenderar man t.ex. tro att ödet styr vad som händer i ens liv, medan en person med internt locus of control anser att hon själv styr hur hennes liv tar sig uttryck.

Referenser (och om du vill veta mer)

För att läsa lite mer om hur vår personlighet kan visa sig genom hur vi tolkar omvärlden kan man kika i Personality Psychology: Domains of knowledge about human nature (författare: Larsen & Buss). Engelskspråkiga Wikipedia skriver ganska utförligt om locus of control och om inlärd hjälplöshet. Mindre skrivet, och inte lika lättbegripligt men kanske ändå läsvärt om förklaringsstilar (pessimistisk och optimistisk).

Testa dig själv

Alla begrepp som nämnts här har man sett är starkt kopplade till hur vi människor mår både psykiskt och fysiskt. Glöm inte att det handlar om inställningar till livet som vi en gång lärt oss, och som går att lära om! Här kan du testa dig själv för att ta reda på var du själv hamnar när det gäller dessa begrepp. Testerna är det Seligman själv som erbjuder gratis online.


Responses

  1. Jag tycker fortfarande att det här är så spännande och intressant. Jag skulle verkligen vilja lära mig mer om detta, har du några bra tips på litteratur? Särskilt detta med locus of control, och hur man kan använda sig av det för att bättre ta sig framåt rent psykiskt och fysiskt vid sjukdom. Har läst ganska mycket existentiell psykologi ett tag nu och där handlar det ju ganska så mycket om vad vi själva kan göra för oss själva… svårförklarat, men väldigt intressant 🙂 Finns tex en lista med ”regler” om hur man lever sitt liv, kan maila över den om du vill? Är faktiskt riktigt fyndig, men tänkvärd!

  2. Och så kan man stödja dom här också! http://www.forskautandjurforsok.se/ =)

    Jag känner mig som en sån där hund just nu.. En som inte fattat att buren är annorlunda än den första jag satt i..

    • Hanna: Men precis! Tack för länken!

    • Det där var ju faktiskt en mer passande länk! Så nu får jag lägga till detta: Man kan ju också stödja Förbundet Djurens Rätt (http://www.djurensratt.se). 🙂

  3. Åh Johanna jag blev också nyfiken på den där listan!

  4. Johanna: Ja mejla mig gärna listan! Kanske lägger jag ut den här också om jag håller med dig om att den verkar vettig. 😛

    Läsa mer om locus of control (LoC)… Hmm… Begreppets innebörd finns alltså bra beskrivet där på Wikipedia (engelskspråkiga, den svenska är väldigt fattig ofta tyvärr). Men sen finns det ju en massa forskning som handlar om hur LoC inverkar på t.ex. hur man mår (fysiskt eller psykiskt), hur det inverkar vid behandling av missbruk, hur det inverkar på hur väl man lyckas i KBT om man har en viss problematik, etc. Det finns alltså ingen hejd på hur mycket forskning det finns när det gäller LoC. För att hitta rätt behöver man veta ganska exakt VAD man vill veta. T.ex. ”jag vill veta vad man hittat när det gäller LoC kopplat till depression”. Så söker man vetenskapliga artiklar på det. Men är man inte universitetsstudent eller forskare så har man tyvärr begränsad tillgång till de där artiklarna… 😦 Man måste betala för dem, och det vill man ju inte. Men på själva Universitetsbiblioteket (UB) kan man läsa artiklarna (dock inte ta dem med sig hem tror jag). Alla får skaffa lånekort på UB, även om man inte är student. Och det är gratis.

  5. Rebecca; Har du läst ngt angående LoC kopplat till psykisk ohälsa såsom självskadebeteende, borderline, PTSD eller liknande? Tror jag ska söka runt lite på Wiki och se vad jag kan hitta 🙂 Självklart kan jag maila listan till dig, hoppas bara jag hittar din adress här ngnstans 😉

    Hanna: Jag mailar till dig med!

    • Johanna: Den databas du borde söka i heter psycinfo (du kommer åt den åtminstone från UB). Jag gjorde några sökningar där. LoC och PTSD fick jag 35 träffar på i granskade vetenskapliga tidskrifter. Kanske hälften baseras på krigsveteraner som testats. Ett tiotal handlade om sexuella övergrepp (LoC var en av många variabler man kikade på).
      LoC och borderline, t.ex. denna: (1996).”Pain and self-injury in borderline patients: Sensory decision theory, coping strategies, and locus of control.” Psychiatry Research, 63, 57 -65. (Författare missade jag…) De jämför personer som känner smärta när de självskadar och de som inte känner smärta. Behövde dock själv köpa artikeln för att komma åt den… *suck* När jag skulle spara ner artiklar åt dig låste sig webbläsaren!

  6. Oops! Nu vet jag inte vad jag gjort, lyckades visst posta en hel text inne på bloggen till dig Rebecca… Jaja, hoppas du kan plocka bort den på ngt vis 😉

  7. Det är hoppingivande det där att det faktiskt går att lära om! Det är nog det jag ska göra i DBT:n, om allt går som det ska och blir till det bästa. (Men stackars hundarna..!)

  8. Vilket suveränt inlägg! Jag gillar verkligen positiv psykologi och att få svart på vitt det jag själv märkt när det gäller förändringar och inlärda och omlärbara beteenden. Kan man lära in något så kan man också lära bort det 🙂

  9. Väldigt intressant läsning!

    Johanna: Kan du maila listan till mig med?

  10. Jag diggar din blogg jättemycket, mer och mer för varje inlägg som jag läser. Har funderat en del på det där med hundarna, varför hundarna inte försöker förändra sitt beteende för att påverka omgivningen.

    • Miiqa: Kul att du gillar bloggen!!

      Seligman utförde experimentet på så vis att hundarna i den gruppen inte kunde påverka sin situation oavsett vad de gjorde. I en annan grupp kunde hundarna justera sitt beteende för att få stopp på elstötarna. I en tredje grupp av hundar gavs inga elstötar alls om jag minns rätt (dvs var en kontrollgrupp). Två tredjedelar av hundarna i den grupp som försattes i total maktlöshet utvecklade inlärd hjälplöshet. Om jag minns rätt utvecklade ingen av hundarna i de andra grupperna sådan hjälplöshet.

      Poängen i experimentet var att man ville se hur maktlöshet påverkade hundarna. Därför lönade det sig inte att de förändrade sitt beteende.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: