Skrivet av: rebeccamw | 2009/08/09

Min c-uppsats i psykologi

I juni 2009 slutförde jag min c-uppsats i psykologi. Läs hela uppsatsen här: RMWs c-uppsats.

I studien utvärderade jag Högsta Domstolens metod för att bedöma om en berättelse är sann eller påhittad. Metoden har aldrig tidigare vetenskapligt utvärderats.

Om HDs metod
HDs metod används av svenska domstolar framförallt när det handlar om sexuella övergrepp och våld i nära relationer, dvs brott där det ofta saknas annan bevisning än de inblandades berättelser om vad som har hänt. Det är därför mycket viktigt att det finns en fungerande metod för att analysera berättelserna, eftersom många sådana brott annars aldrig skulle klaras upp (Gregow, 1996). HDs metod för sådan utsageanalys består av ett flertal kriterier, t.ex. klarhet, sammanhang och självupplevdhet. Det är vanligen den målsägandes berättelse som analyseras med hjälp av metoden. Schelin (2006) har funnit att tingsrätterna i 60% av de domar som rör sexuella övergrepp hänvisar till delar av HDs metod.  Enligt Sutorius och Kaldal (2003) finns en tendens hos domstolarna att allt oftare hänvisa till denna metod i sina domskäl.

Om min studie
Jag intervjuade 30 kvinnor och män intagna vid svenska kriminalvårdsanstalter. Varje person fick berätta en sanning och en lögn vardera. Sanningen handlade om ett brott deltagaren någon gång begått och dömts för. Lögnen handlade om ett påhittat brott som deltagaren aldrig begått.  Därefter har vi försökt skilja de påhittade berättelserna från de sanna med hjälp av HDs metod.

Resultaten visade att deltagarnas sanna berättelser innehöll en högre grad av klarhet än deras lögner. Med klarhet menas i det här fallet att berättelsen inte är vag. Vidare bedömdes kvinnornas sanna berättelser som mer sanningsenliga än deras lögner när HDs kriterier användes alla samtidigt, dvs som ett enda redskap. Kvinnornas berättelser var överlag mindre sammanhängande än männens berättelser, både när de ljög och när de talade sanning. Studien visade också att deltagare med stor erfarenhet av förhör gav ett starkare intryck av självupplevdhet i sina lögner än i sina sanningar.

Jag fann alltså att metoden inte fungerade särskilt bra. Det enda enskilda kriterium som var användbart var klarhet såvida man inte också tog hänsyn till andra faktorer (kön och förhörserfarenhet). Det faktum att deltagare med stor förhörserfarenhet gav ett starkare intryck av självupplevdhet när de ljög än när de talade sanning kan tyda på att de lärt sig berätta en lögn på ett övertygande sätt genom mycket kontakt med rättsväsendet.

Det visade sig också att vi båda som gjorde själva bedömningen inte var särskilt överens om vad som t.ex. var en sammanhängande berättelse. Det kan bero på att metodens kriterier är alltför vagt definierade och lämnar stort utrymme för subjektiva tolkningar. Det går dock inte att dra några slutsatser om det i nuläget eftersom endast en enda studie har gjorts. Fler studier behövs!

Konferens
Något huvudresultat från denna studie är tänkt att presenteras på en internationell konferens i Italien i september under den lite torra rubriken ”Detecting male and female criminals’ truths and lies”. Man kan läsa mer om konferensen och se programmet här. Fokus i den presentationen kommer dock att ligga på en annan studie som min handledare och jag arbetar med.

Referenser
Gregow, T. (1996). Några synpunkter på frågan om bevisprövning och bevisvärdering i mål om sexuella övergrepp mot barn. Svensk Juristtidning, 7, 509-523.

Schelin, L. (2006). Bevisvärdering av utsagor i brottmål. Doktorsavhandling. Stockholms Universitet: Juridiska institutionen, Stockholm.

Sutorius, H., & Kaldal, A. (2003). Bevisprövning vid sexualbrott. Stockholm: Norstedts Juridik.


Responses

  1. Hit var det inte svårt att hitta:)

    /Hagar från Zebraforum

  2. Vad bra!! 🙂 Och vad roligt att du var intresserad!

  3. Ja!

    • Hagar: Vad tycker du då? Har du förslag på förbättringar?

  4. Åh din c-uppsats! Tur att jag just köpte bläck till skrivaren =) Nu har jag något att läsa juh!

    Och här är jättefint Rebecca!
    Jag har själv funderat på att byta till wordpress, men bytt bloggar på löpande band så länge så det börjar kännas lite fånigt 😉

  5. Hanna: Ja jag minns ju att du typ lovade att läsa min c-uppsats. Att lägga upp den här blev väl en fin push i rätt riktning? 😛 Hoppas du tycker den är intressant!

    Jag gillar wordpress bättre än blogger faktiskt. Som alldeles nybliven bloggare kan jag säga att jag rekommenderar wp.

    Tack för dina fina ord!

  6. Ska sätta mig att och läsa din c-uppsats nu, intressant ämne!

    • Vad kul! Säg till sen om du har några synpunkter!

  7. Hmm.. inga förslag på förbättringar just nu. Du skriver mycket bra, skarpt och bloggen hyser en god blandning. Jag fortsätter läsa och hojtar säkert till fler gånger.

    • Komplimanger! *myser*

      Ja hojta gärna till, då blir jag jätteglad! 🙂

  8. Hej Rebecca!

    Har inte hunnit plöja hela din uppsats ännu men däremot ditt metodavsnitt (för jo, jag är lite metodgalen …) – och det är FANTASTISKT! Jag är grymt imponerad, du har bra statistik, överskådlig, din presentation är grymt pedagogisk och jag kan följa hela din tankegång i detalj. Jag är vansinnigt imponerad!

    Ska fortsätta plugga nu men vill bara, medan jag ännu kom ihåg det, skriva en kommentar. Du ska väl fortsätta in på forskarutbildningen?
    KRAM!

    • Tack Innie!! Jag blev jätteglad för din kommentar!
      Jag hade en ruskigt bra handledare. Uppsatsen hade inte blivit vad den blev utan honom.
      Jag tror att jag ska söka forskarutbildningen. Får väl se med tiden om jag pallar trycket.
      Kram på dig!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: